Vad är mining?

Du öppnar en bild på en Bitcoin-miningfarm.

Rader av metallmaskiner.

Fläktar.

Kablar.

Värme.

Ett konstant dån.

Tusentals maskiner som arbetar dygnet runt.

Men vad gör de egentligen?

Den vanligaste förklaringen är:

De löser svåra matematiska problem för att skapa nya Bitcoin.

Det är inte helt fel.

Men det är ungefär som att beskriva en bilmotor med:

Den bränner bensin för att bilen ska få avgaser.

Avgaserna finns där.

Men de är inte poängen.

Bitcoin-mining handlar om något större.

Miners hjälper nätverket att:

samla transaktioner

bygga nya block

utföra Proof of Work

göra historiken dyr att skriva om

och:

fördela nya bitcoin enligt protokollets regler.

Belöningen är det ekonomiska incitamentet.

Men arbetet är en del av Bitcoins säkerhetssystem.

För att förstå mining behöver vi därför börja ett steg tidigare.

Bitcoin har ingen som bestämmer nästa block

Du skickar Bitcoin till Anna.

Din transaktion sprids genom nätverket.

Andra noder kan kontrollera att den följer Bitcoins regler.

Men den finns ännu inte nödvändigtvis i ett block.

Någon måste skapa nästa del av blockchainens historia.

I ett vanligt centralt system är lösningen enkel.

En server säger:

De här transaktionerna kommer härnäst.

Bitcoin har ingen sådan server.

Ingen:

Bitcoin Central AB

som bestämmer ordningen.

Så nätverket behöver en mekanism för att avgöra:

Vem får föreslå nästa block?

I Bitcoin är den mekanismen:

Proof of Work.

Och deltagarna som utför arbetet kallas:

miners.

Först bygger minern ett kandidatblock

Tänk dig att tusentals giltiga Bitcoin-transaktioner väntar på att komma med i blockchainen.

En miner behöver inte ta med exakt alla.

Minern bygger ett kandidatblock.

Förenklat:

KANDIDATBLOCK

• Transaktion A
• Transaktion B
• Transaktion C
• Transaktion D
• Transaktion E
• ...

Miners har ekonomiska skäl att bry sig om vilka transaktioner de inkluderar eftersom transaktioner kan betala avgifter.

Blockutrymme är begränsat.

När efterfrågan är hög konkurrerar användare därför i praktiken om utrymmet genom sina avgifter.

Men kandidatblocket är fortfarande bara:

ett förslag.

Minern har inte fått skriva in det i Bitcoins historia ännu.

Nu börjar arbetet som gett mining sitt namn.

Mining är egentligen ett enormt lotteri med hashfunktioner

Varje Bitcoin-block har en blockheader.

Den innehåller information som representerar blocket och kopplar det till föregående block.

Minern hashberäknar denna blockheader.

Resultatet kan se ut ungefär som ett långt slumpmässigt tal:

00000000000000000004A91B...

Men Bitcoin accepterar inte vilket hashresultat som helst.

Resultatet måste ligga under ett gränsvärde som kallas:

target.

Problemet är att minern inte kan titta på kandidatblocket och matematiskt räkna ut:

Aha, använd exakt det här talet så fungerar det.

Den måste prova.

Och prova.

Och prova.

Förenklat:

Det är Proof of Work.

Inte att datorn försöker lösa en gåta där smartaste maskinen hittar en elegant formel.

Den gör enorma mängder hashförsök tills slumpen producerar ett resultat som uppfyller nätverkets krav.

Varför är det ett lotteri?

Anta att två miners deltar.

Miner A

Kan göra:

1 biljon hashförsök per sekund

Miner B

Kan göra:

10 biljoner hashförsök per sekund

Miner B vet fortfarande inte vilket försök som kommer ge ett giltigt block.

Men den köper i praktiken fler lotter varje sekund.

Fler hashförsök betyder:

större sannolikhet att hitta nästa giltiga block.

Det är därför miningkapacitet mäts i:

hashrate.

Och det är därför modern Bitcoin-mining har blivit en industri.

Om konkurrenterna kan göra ofattbart många försök per sekund räcker det inte långt med en vanlig laptop.

MER HASHRATE

=

FLER FÖRSÖK PER SEKUND

=

STÖRRE SANNOLIKHET

Inte:

mer hashrate = garanterat block.

Minern löser inte ett problem som världen behöver svaret på

Här är en viktig detalj.

Det matematiska arbetet producerar inte exempelvis:

väderprognoser

läkemedelsforskning

AI-träning

eller:

lösningen på något vetenskapligt problem.

Hashförsöken är användbara för Bitcoin därför att de fungerar som ett verifierbart bevis på att resurser faktiskt har förbrukats.

Det är poängen.

Arbetet är:

dyrt att producera

men:

billigt att verifiera.

En miner kan behöva göra enormt många försök.

När den väl hittar ett giltigt resultat kan andra noder däremot snabbt kontrollera:

Är hashen faktiskt under target?

Det skapar en asymmetri.

Att producera ett giltigt block kräver arbete.

Att kontrollera arbetet är betydligt enklare.

Varför vill Bitcoin att block ska vara dyra att producera?

Anta att vem som helst kunde skriva om blockchainen utan kostnad.

Då skulle en angripare kunna säga:

Jag gillar inte historiken från de senaste tio blocken.

och skapa en alternativ version på några sekunder.

Proof of Work gör det svårare.

Varje giltigt block representerar arbete.

Och nya block fortsätter lägga ytterligare arbete ovanpå historiken.

Om någon vill ersätta en äldre Bitcoin-historik behöver angriparen därför inte bara:

ändra några databasposter.

Den måste producera en alternativ giltig kedja och konkurrera med det arbete som resten av nätverket samtidigt fortsätter producera.

Det är därför mining är en del av Bitcoins säkerhetsmodell.

Hasharna gör inte bara nya block möjliga. De gör accepterad historik dyr att konkurrera med.

Minern bestämmer fortfarande inte Bitcoins regler

Det här är extremt viktigt.

Anta att en stor miner hittar nästa giltiga Proof-of-Work-resultat.

Minern tänker:

Perfekt. Då lägger jag in 100 Bitcoin till mig själv.

Fungerar det?

Nej.

Inte om blocket bryter mot Bitcoins konsensusregler.

Andra noder kontrollerar blocket.

De kontrollerar inte bara:

Har du gjort tillräckligt Proof of Work?

De kontrollerar också:

Är blocket giltigt?

Är transaktionerna giltiga?

Följer blockbelöningen reglerna?

Bygger blocket på en giltig kedja?

Ett block kan alltså ha ett korrekt Proof-of-Work-resultat och ändå bli avvisat om resten är fel.

Mining ger möjlighet att föreslå nästa block.

Det ger inte rätt att ändra reglerna.

Vad får minern om blocket accepteras?

Nu kommer delen alla känner till:

belöningen.

Bitcoin-minerns blockbelöning består i grunden av två delar:

Blocksubvention

Nya bitcoin som protokollet tillåter minern att skapa i blockets särskilda första transaktion.

Transaktionsavgifter

Avgifterna från de transaktioner minern inkluderat i blocket.

Tillsammans bildar de ekonomin bakom mining:

BLOCKBELÖNING

Nya bitcoin

+

Transaktionsavgifter

=

Intäkt till blockproducenten

Det är härifrån uttrycket:

Bitcoin mining skapar Bitcoin

kommer.

Men nu ser vi varför den formuleringen är ofullständig.

Nya bitcoin är ersättningen enligt protokollet för den miner som lyckas producera ett giltigt block.

Nya Bitcoin skapas inte godtyckligt

En miner kan inte bestämma:

Elen var dyr den här månaden. Jag tar 20 BTC istället.

Mängden nya bitcoin styrs av protokollets regler.

När Bitcoin startade var blocksubventionen:

50 BTC per block.

Sedan reduceras den med hälften efter varje:

210 000 block.

Det brukar inträffa ungefär vart fjärde år.

Processen kallas:

halving.

Historiskt:

50 BTC

25 BTC

12,5 BTC

6,25 BTC

3,125 BTC

Efter halveringen 2024 är blocksubventionen:

3,125 BTC per block.

Regeln fortsätter reducera nyutgivningen över tid.

Mining är alltså också Bitcoins utgivningssystem

En centralbank kan emittera ny valuta.

Bitcoin har ingen centralbank.

Istället är utgivningsreglerna kodade i protokollet.

Nya bitcoin introduceras genom blocksubventionen när giltiga block produceras.

Det innebär att mining fyller två roller samtidigt:

säkerhet

och:

utgivning.

Det är en viktig del av Bitcoins design.

Nätverket behöver någon som spenderar resurser för att producera block.

Samtidigt behöver den ursprungliga valutan distribueras.

Blocksubventionen knyter ihop de två problemen.

Miners får en ekonomisk anledning att säkra nätverket.

Nätverket får ett förutsägbart schema för nya bitcoin.

Men blocksubventionen blir mindre och mindre

Om nya bitcoin är minerbelöningen uppstår en naturlig fråga:

Vad händer när belöningen halveras?

Svaret är att mining redan har en andra intäktskälla:

transaktionsavgifter.

Anta att ett block ger:

Blocksubvention: 3,125 BTC

Transaktionsavgifter: 0,4 BTC

Total blockbelöning: 3,525 BTC

Nästa block kan ha andra avgifter.

När blocksubventionen fortsätter minska blir avgifternas relativa betydelse större.

Det långsiktiga systemet är alltså inte tänkt att alltid bero på samma mängd nyutgivna bitcoin.

Gradvis ska miningekonomin i allt större utsträckning kunna bäras av efterfrågan på blockutrymme och de avgifter användarna betalar.

Varför blir det ungefär ett block var tionde minut?

Här händer något väldigt smart.

Tänk att mängden miningutrustning i världen plötsligt fördubblas.

Dubbelt så många hashförsök görs.

Skulle Bitcoin då permanent börja producera block dubbelt så snabbt?

Nej.

Bitcoin justerar:

difficulty.

Difficulty och target hänger ihop.

Högre svårighetsgrad innebär att det blir statistiskt svårare att hitta ett giltigt hashresultat.

Bitcoin omjusterar svårigheten efter perioder om 2 016 block, med målet att blockproduktionen över tid ska ligga omkring den avsedda takten.

Förenklat:

Mer hashrate

block hittas snabbare

difficulty höjs

giltig hash blir svårare att hitta

blocktakten pressas tillbaka

och åt andra hållet:

Mindre hashrate

block hittas långsammare

difficulty sänks

giltig hash blir lättare att hitta

blocktakten återhämtas

Det här är Bitcoins självjusterande rytm.

Tio minuter betyder inte exakt tio minuter

Här behöver vi också vara precisa.

Bitcoin startar inte en timer:

09:00 Block

09:10 Block

09:20 Block

09:30 Block

Mining är probabilistisk.

Ett block kan hittas snabbt.

Nästa kan ta betydligt längre tid.

Tio minuter är ett långsiktigt mål för genomsnittlig blocktid.

Det är lite som att kasta tärning.

Du kan säga vad det statistiska genomsnittet borde bli.

Du kan inte säga exakt vilket kast som lyckas.

Samma sak gäller mining.

Vad är en ASIC?

Nu vet vi varför enorm hashkraft spelar roll.

Därför ser Bitcoin-miningutrustning inte längre ut som vanliga hemmadatorer.

Modern Bitcoin-mining görs huvudsakligen med specialiserade maskiner:

ASICs

ASIC betyder:

Application-Specific Integrated Circuit.

Det betyder i princip:

ett chip byggt för ett specifikt arbete.

En vanlig CPU ska kunna göra mängder av olika saker.

En GPU är byggd för massiv parallell beräkning och kan användas till många typer av arbetslast.

En Bitcoin-ASIC är däremot byggd framför allt för:

SHA-256-hashning.

Det gör den extremt mycket effektivare på just Bitcoin-mining än en vanlig dator.

Men också betydligt mindre flexibel.

En Bitcoin-ASIC är inte en fantastisk gaming-PC.

Den är mer som en extremt specialiserad industriell maskin.

Hashrate är bara halva ekvationen

Anta att du funderar på att minea Bitcoin.

Du köper den snabbaste ASIC du hittar.

Klart?

Nej.

Mining är en ekonomisk verksamhet.

Intäkterna påverkas bland annat av:

din hashrate

nätverkets totala hashrate

difficulty

blocksubventionen

transaktionsavgifterna

Bitcoinpriset

och:

hur stor del av belöningen du faktiskt får.

Kostnaderna påverkas bland annat av:

elpris

maskinens energieffektivitet

inköpspris

kylning

lokal

underhåll

drifttid

och ibland:

poolavgifter.

Det betyder att frågan:

Hur mycket tjänar en miner?

inte har ett statiskt svar.

Varför spelar elpriset så stor roll?

ASIC-maskiner använder elektricitet för att göra hashförsök.

Mer arbete betyder mer el.

Om två miners har samma maskin men olika elkostnad:

MINER A

El: 0,40 kr/kWh

MINER B

El: 1,50 kr/kWh

kan exakt samma blockbelöning vara lönsam för den ena och olönsam för den andra.

Det är därför mining ofta söker sig till platser där det finns:

billig energi

stabil energitillgång

bra kylförutsättningar

eller:

energi som annars är svår att sälja eller använda.

El är inte en liten sidoavgift.

För storskalig mining är energin en av verksamhetens centrala insatsvaror.

Men jag har ett grafikkort – kan jag minea Bitcoin?

Tekniskt kan en dator beräkna SHA-256.

Det betyder inte att den är konkurrenskraftig.

Bitcoin-mining började historiskt med vanliga processorer.

Sedan kom GPU:er.

Sedan FPGA-lösningar.

Sedan ASICs.

I dagens Bitcoin-nätverk är konkurrensen sådan att vanlig CPU- eller GPU-mining av Bitcoin i praktiken inte konkurrerar ekonomiskt med moderna ASICs.

Det betyder däremot inte att:

GPU mining

har upphört som koncept.

Andra Proof-of-Work-kryptovalutor använder andra algoritmer och kan ha annan hårdvaruprofil.

Mining betyder därför inte automatiskt:

Bitcoin ASIC.

Men Bitcoin-mining gör i praktiken det.

Kan man fortfarande minea Ethereum?

Nej.

Det här behöver stå tydligt eftersom gamla guider fortfarande cirkulerar.

Ethereum använde tidigare Proof of Work och kunde mineas.

Den 15 september 2022 genomfördes The Merge.

Ethereum övergick då från Proof of Work till:

Proof of Stake.

Mining används därför inte längre för att producera giltiga block på Ethereum Mainnet.

Validators som stakear ETH har tagit över den rollen.

Om du ser en guide som säger:

Så minear du Ethereum 2026

och den menar riktiga Ethereum Mainnet—

då är guiden fel eller flera år gammal.

Mining och staking är inte samma sak

Båda kan hjälpa ett nätverk att nå konsensus.

Men mekanismen är helt olika.

Proof of Work / mining

Du konkurrerar med:

beräkningsarbete

Resurser:

hårdvara + elektricitet

Proof of Stake

Du deltar genom:

kapital som sätts på spel

Resurs:

stake

Förenklat:

BITCOIN

Proof of Work

Miners

Hashrate

Energi + hårdvara

ETHEREUM

Proof of Stake

Validators

Stake

ETH + validatorinfrastruktur

Det är två olika säkerhetsmodeller.

Staking är inte:

grön mining.

Och mining är inte:

staking med datorer.

Solo mining – vinn hela blocket eller inget alls

Anta att du äger en enda Bitcoin-ASIC.

Du kan i teorin minea själv.

Det kallas: solo mining.

Om just din maskin hittar ett giltigt block får du blockbelöningen enligt upplägget du använder.

Problemet är sannolikheten.

Bitcoin-nätverket har enorm total hashrate.

Din lilla andel kan innebära att du statistiskt måste vänta mycket länge på att hitta ett block.

Du kan alltså få:

Dag 1: 0

Dag 2: 0

Dag 3: 0

...

Månad 1: 0

...

och någon osäker dag:

hela blockutfallet.

Det är extrem varians.

Därför finns mining pools.

En mining pool delar på lotterna

En mining pool samlar hashkraft från många miners.

Istället för att varje miner ensam hoppas hitta ett helt block arbetar många tillsammans.

Förenklat:

Om poolen hittar ett block går belöningen till poolupplägget.

Sedan fördelas intäkterna mellan deltagarna enligt poolens regler och deras bidrag.

Men hur vet poolen hur mycket varje miner faktiskt arbetat?

Här kommer:

shares.

Shares är inte små Bitcoin-block

Poolen kan ge miners ett enklare mål än Bitcoins riktiga network target.

När din miner hittar ett hashresultat som uppfyller poolens lägre krav skickas det in som en:

share.

Det fungerar som bevis på:

Jag gjorde faktiskt den här mängden arbete.

De flesta shares är inte tillräckligt svåra för att bli riktiga Bitcoin-block.

Men ibland hittar en miner ett resultat som även uppfyller nätverkets riktiga target.

Då har poolen hittat ett block.

Det ger betydligt jämnare inkomster.

Istället för:

allt eller inget

får du:

en mindre andel baserad på ditt bidrag.

Pools förändrar inte Bitcoins regler

En mining pool kan organisera miners.

Den kan bestämma hur den fördelar sina egna intäkter.

Den kan välja vilka transaktioner dess kandidatblock innehåller.

Men den kan inte säga:

Från och med nu är blocksubventionen 100 BTC.

Andra Bitcoin-noder skulle avvisa block som bryter mot konsensusreglerna.

Det är en viktig skillnad mellan:

koncentration av miningkapacitet

och:

full kontroll över Bitcoin.

En stor pool kan vara viktig och maktkoncentration är relevant att diskutera.

Men hashrate ger inte automatiskt rätt att skapa godtyckliga bitcoins eller ändra alla protokollregler.

Vad är då en 51-procentsattack?

Proof of Work bygger på konkurrensen om kedjan med mest ackumulerat arbete.

Om en angripare kontrollerar en mycket stor del av nätverkets hashrate kan den få betydande makt över blockproduktionen.

Det som brukar kallas en:

51-procentsattack

syftar på möjligheten för en aktör med dominerande hashkraft att mer tillförlitligt konkurrera med den övriga kedjan och exempelvis försöka omorganisera nylig transaktionshistorik.

Men uttrycket misstolkas ofta.

51 procent betyder inte:

Nu kan angriparen skapa vilka Bitcoin den vill.

Den kan fortfarande inte bara skapa ogiltiga coins eller spendera andra människors bitcoin utan deras signaturer och få korrekta noder att acceptera det.

Noder fortsätter verifiera reglerna.

Miningmakt påverkar framför allt vilken giltig transaktionshistorik som kan vinna Proof-of-Work-konkurrensen, inte rätten att skriva om hela protokollet godtyckligt.

Mining förbrukar mycket energi – medvetet

Vi kommer inte runt det.

Bitcoin Proof of Work kräver verklig energiförbrukning.

Det är inte en olycklig programmeringsbugg.

Det är en konsekvens av säkerhetsmodellen.

Systemet försöker göra blockproduktion:

resurskrävande att utföra

och:

billig att verifiera.

Energifrågan är därför en legitim del av Bitcoin-debatten.

Kritiker menar att den stora energiförbrukningen är svår att motivera.

Förespråkare menar att kostnaden är en del av vad som ger ett globalt, öppet monetärt nätverk dess attackmotstånd och att fokus också bör ligga på energikällor, efterfrågeflexibilitet och vilken energi som faktiskt används.

Båda diskussionerna bör skiljas från ett enklare felpåstående:

Mining slösar energi eftersom datorerna räknar på något meningslöst.

Hashförsöken är meningslösa som vetenskaplig beräkning.

Men i Bitcoin har själva kostnaden för arbetet en funktion i säkerhetsmodellen.

Det är den sakliga utgångspunkten.

Kan mining använda förnybar energi?

Ja.

En ASIC bryr sig inte om elektronerna kommer från:

vattenkraft

vind

sol

kärnkraft

naturgas

eller:

kol.

Det som driver användningen är i stor utsträckning:

tillgång

och:

pris.

Det betyder att Bitcoins klimatpåverkan inte kan räknas fram enbart genom:

X terawattimmar = Y utsläpp.

Man behöver också veta vilken elproduktion som faktiskt driver maskinerna.

Men motsatsen är också viktig.

Att mining kan använda förnybar energi betyder inte att all mining gör det.

Energiförbrukning och utsläpp är två relaterade men olika frågor.

En miner kan också stänga av sig

Mining har en speciell egenskap jämfört med många andra elförbrukare.

ASIC-maskiner kan relativt snabbt:

slås på

och:

slås av.

Om elpriset plötsligt blir extremt högt kan en miningoperatör välja att stänga ned.

Om elpriset blir mycket lågt kan driften återstartas.

Det gör mining till en typ av flexibel efterfrågan på elektricitet.

Hur värdefullt eller problematiskt det är beror helt på det specifika elsystemet, marknaden och produktionsmixen.

Det finns alltså inte en enda mening som löser hela energifrågan.

Mining är en ständig konkurrens om marginalen

Anta att Bitcoinpriset stiger kraftigt.

Mining blir mer lönsam.

Vad händer?

Fler miners kan vilja starta.

Äldre maskiner kan bli lönsamma igen.

Mer kapital går in.

Hashraten kan stiga.

Sedan justeras difficulty.

Konkurrensen blir hårdare.

Och den extra lönsamheten pressas.

Förenklat:

Bitcoinpris ↑

Mining mer lönsam

Mer hashrate lockas in

Difficulty ↑

Konkurrensen hårdnar

Åt andra hållet:

Bitcoinpris ↓ eller elpris ↑

Svagare miners blir olönsamma

Maskiner stängs av

Hashrate kan falla

Difficulty justeras

Mining är därför inte en maskin där du stoppar in:

10 000 kronor

och får tillbaka:

12 000 kronor.

Det är en konkurrensutsatt råvaruliknande industri där marginalen förändras hela tiden.

En halving gör inte automatiskt mining olönsamt

När blocksubventionen halveras ser det brutalt ut:

6,25 BTC

3,125 BTC

Samma blockproduktion.

Halva subventionen.

Men miningekonomin beror på flera saker samtidigt.

Efter en halving kan exempelvis:

Bitcoinpriset förändras

transaktionsavgifterna förändras

olönsamma miners stänga av

difficulty anpassas

effektivare ASICs ta över

energikostnader optimeras.

Det betyder inte att en halving är oviktig.

Den är enormt viktig.

Men:

Block reward halveras, alltså halveras automatiskt varje miners lönsamhet för alltid.

är för enkelt.

Mining är ett dynamiskt system.

Vad händer när inga nya Bitcoin längre skapas?

Bitcoin har ett maximalt utgivningsschema där blocksubventionen fortsätter halveras.

Till slut blir den så liten att inga nya bitcoin längre kommer skapas genom blocksubventionen.

Då återstår den andra delen av blockbelöningen:

transaktionsavgifterna.

Det långsiktiga säkerhetssystemet behöver därför allt mer förlita sig på en avgiftsmarknad där användare betalar miners för blockutrymme.

Det är inte en detalj vid sidan av Bitcoin.

Det är en fundamental del av dess långsiktiga ekonomiska modell.

Frågan blir då:

Kommer framtida transaktionsavgifter ge tillräckliga ekonomiska incitament för den säkerhetsnivå nätverket behöver?

Ingen kan idag veta exakt hur den marknaden ser ut långt in i framtiden.

Det är en verklig designfråga, inte något man behöver låtsas är löst med säkerhet.

Varför heter det mining?

Namnet kommer från liknelsen med gruvdrift.

Guld finns i begränsad mängd.

Det kräver resurser att utvinna.

Och när mer guld bryts minskar det som finns kvar att hitta.

Bitcoin har vissa likheter:

nya coins kommer ut gradvis

utgivningen kräver ekonomiska resurser

takten styrs av regler

nyutgivningen minskar över tid.

Men liknelsen har gränser.

En guldgruva letar efter metall som redan ligger i marken.

Bitcoin-miners gräver inte fram färdiga bitcoin ur någon digital bergvägg.

De producerar giltiga block.

Protokollet tillåter då en viss mängd nya bitcoin att skapas som del av blockbelöningen.

Det är mer korrekt.

Det är därför "gräva Bitcoin" är fel mental modell

Bitcoin finns inte i en gigantisk digital fyndighet.

Det finns ingen fil:

remaining_bitcoin.zip

som miners sakta tömmer.

När en miner producerar ett giltigt block får blockets särskilda coinbase transaction skapa blocksubventionen inom de regler som nätverket accepterar.

Coinbase-transaktionen är blockets första transaktion och används för att samla blocksubventionen och transaktionsavgifterna.

Så när någon frågar:

Var hittar minern de nya Bitcoin?

är svaret:

Ingenstans.

De grävs inte fram.

De utfärdas enligt protokollets regler i samband med ett giltigt block.

Följ en miner genom ett enda block

Nu tar vi hela processen från början.

1. Transaktioner sprids

Bitcoin-användare skickar transaktioner genom nätverket.

2. Minern väljer transaktioner

Ett kandidatblock byggs.

3. Coinbase-transaktionen skapas

Den innehåller minerbelöningen inom protokollets tillåtna gränser.

4. Blockheadern byggs

Den innehåller bland annat information som knyter blocket till tidigare historia och representerar blockets transaktioner.

5. Hashningen börjar

ASIC-maskiner gör enorma mängder försök.

6. De flesta misslyckas

Hashresultatet ligger över target.

7. Ett försök lyckas

Hashen ligger under target.

8. Blocket sprids till nätverket

Minern säger i princip:

Här är mitt kandidatblock och mitt Proof of Work.

9. Noderna verifierar

De kontrollerar Proof of Work.

De kontrollerar transaktionerna.

De kontrollerar blockbelöningen.

De kontrollerar protokollets övriga regler.

10. Blocket accepteras

Om det är giltigt kan nätverket bygga vidare på det.

11. Minern får blockbelöningen

Blocksubvention plus transaktionsavgifter enligt blockets och protokollets regler.

Det är mining.

Minern "godkänner" inte din Bitcoin

Det här är också viktigt.

Man kan få intrycket att miners är någon sorts Bitcoin-bankmän som bestämmer:

Daniels betalning är godkänd.

Inte riktigt.

Minern väljer transaktioner till sitt kandidatblock.

Men transaktionerna och blocket måste fortfarande följa nätverkets regler.

Noder verifierar.

Mining är alltså en del av blockproduktionen och konsensusmekanismen.

Inte en central tillståndsmyndighet.

Det är skillnaden mellan:

Minern bestämmer vad som är giltigt.

och:

Minern konkurrerar om att producera nästa block som andra kan verifiera som giltigt.

Den andra formuleringen är den viktiga.

Mining kopplar ihop tre saker

Efter alla ASICs, hashes och pooler går Bitcoin-mining egentligen att förstå genom tre funktioner.

1. Blockproduktion

Miners konkurrerar om att producera nästa giltiga block.

2. Säkerhet

Proof of Work gör det resurskrävande att konkurrera med nätverkets accepterade historik.

3. Utgivning

Blocksubventionen introducerar nya bitcoin enligt ett förutbestämt schema.

Det är därför mining inte bara är:

Ett sätt att tjäna Bitcoin med en dator.

Mining är mekanismen som binder samman:

blockchainens fortsättning

ekonomiska incitament

och:

nätverkets Proof-of-Work-säkerhet.

Om du bara minns sju saker

Glöm ASIC-modeller, terahash och poolprotokoll en stund.

Kom ihåg det här.

1. Miners skapar kandidatblock. De samlar transaktioner som kan bli nästa del av Bitcoins historia.

2. Mining är enorma mängder hashförsök. Målet är att hitta ett blockheader-hash under nätverkets target.

3. Mer hashrate ger större chans – inte garanterad vinst. Mining är probabilistisk.

4. Proof of Work gör block dyra att producera men billiga att verifiera. Det är centralt för säkerhetsmodellen.

5. Miners får inte bestämma Bitcoins regler. Noder kan avvisa ett block även om minern lagt arbete på det.

6. Belöningen består av nya bitcoin och transaktionsavgifter. Blocksubventionen halveras var 210 000:e block.

7. Mining är inte längre en del av Ethereum. Ethereum gick över till Proof of Stake 2022.

Maskinerna försöker inte hitta Bitcoin

Vi började på miningfarmen.

Rader av maskiner.

Fläktar.

Värme.

Ett öronbedövande konstant brus.

Vad gör de?

Nu kan vi svara bättre än:

De löser matteproblem för att få Bitcoin.

Maskinerna producerar ofattbara mängder kryptografiska hashförsök.

Miners bygger kandidatblock.

Proof of Work avgör vem som lyckas producera ett block som uppfyller nätverkets krav.

Noderna kontrollerar att blocket faktiskt följer reglerna.

Ett accepterat block blir nästa del av Bitcoins historia.

Och den miner som lyckades kan få:

blocksubventionen

plus:

transaktionsavgifterna.

Det är där de nya bitcoinen kommer in.

Inte som syftet med all beräkning.

Utan som det ekonomiska incitament som gör att rationella aktörer frivilligt köper maskiner, betalar el och konkurrerar om att säkra systemet.

Det är därför Bitcoin-mining är så märkligt.

Nätverket har ingen arbetsgivare.

Ingen miner är anställd av Bitcoin.

Ingen central operatör bestämmer hur många maskiner som behövs.

Ändå investerar företag och individer verkliga pengar i:

hårdvara

el

lokaler

kylning

och:

infrastruktur

för möjligheten att vinna en belöning som bara betalas om nätverkets regler följs.

Det är ekonomin som driver maskinerna.

Kryptografin som bevisar arbetet.

Noderna som kontrollerar reglerna.

Och blockchainen som får nästa block.

Så nästa gång du ser en byggnad full med tusentals skrikande ASIC-maskiner är den bästa frågan inte:

Hur många Bitcoin gräver de fram?

Utan:

Hur mycket beräkningsarbete bidrar de med i konkurrensen om nästa giltiga block?

För när du förstår den skillnaden—

då förstår du vad mining faktiskt är.